Avesta Vagnen - Miniskotare

Avesta MS38

Nya Avesta MS38 förvandlar din fyyrhjuling till en riktig skogsmaskin!

Det man märker först är den ökade räckvidden och styrkan på kranen, den otroligt starka och snabba vagnsdriften, markfrigången och inte minst den hydrauliskt flyttbara boggin.

MER INFO

Avesta MS48

Avesta MS 48 är samma vagn som MS 38 men med 95cm utskjut. Ger en räckvidd av 4.8m Om man använder sig av ramstyrning hela 5.45m Utskjutet väger endast 20kg.

MER INFO

Avesta 3.4 H

Avestas hydraulkranar är väl beprövade och har serieproducerats i Sverige sedan 2003. Det finns gott om referensexemplar i hela landet. Modell 3.4H är en förlängd variant av vår tidigare storsäljare 3.2H som sålts i hundratals exemplar. Längden gör det lättare att hantera fallande längder vid gallring.

MER INFO

Avesta 4.2 H

Avesta 4.2H med 80 cm utskjut. Utskjutet väger endast 16 kg så försämringen av lyftkapacitet blir försumbar. På fullt utstick blir lyftkraften ganska begränsad men räckvidden för en vagn och kran i den här storleksklassen är ENORM!

MER INFO

 

Från ATV till miniskotare på 30 sekunder!

Motorbalja med rejäla lyfthandtag monterat med snabbspännen på fyrhjulingens främre pakethållare (här 13hk).
1. Lyft av vagnen med stödbenen
2. Häng ventilpaketet på vagnens grind
3. Lyft av hydraulaggregatet

Klart!

 

Exempel på Avesta-Vagnens datorstödda materialoptimering

Kraninfästningen på TB1800. Superlätt, snyggt och superstarkt!

Bilden visar spänningsfördelningen vid lyft av 200 kg med 3m utstick snett bakåt. Hela kranen är materialoptimerad på liknande sätt och byggd i svenskt hög-hållfast stål för att klara hög belastning trots mycket låg vikt.

 

FAQ

Frågor och svar - Miniskotare

Räcker min 500cc ATV?
Ja, motorstorleken är av underordnad betydelse. I princip alla modeller med riktig lågväxel, oavsett motorstorlek och underlag, orkar slira när det går för tungt. De faktorer som avgör dragkraften är fyrhjulingens vikt, däckens mönster och om alla hjul driver. En starkare motor ger dock betydligt lugnare och behagligare gång vid körning efter väg då den inte behöver pressas så hårt.

Behöver jag drift på vagnen?
En vanlig fyrhjuling med förare väger ca 400-500 kg och en lastad vagn väger 1000-2000kg. Enligt resonemanget ovan kan fyrhjulingen inte mer än börja slira. Vid dåligt underlag blir skillnaden i framkomlighet mycket större om vagnen också driver. Vid ett optimalt underlag där fyrhjulingen får bra fäste och kan dra mer blir den procentuella skillnaden mindre.

Hur högt blir kultrycket?
75-100 kg beroende på modell och utrustning. Lastning av vagnen skall ske mitt över boggien så att kultrycket varken ökar eller minskar.

Håller ATVn för det?
Ja, efter hundratals levererade vagnar har vi inte haft några problem. Enligt ATV-tillverkarens specifikationer är det ofta långt mycket mer än vad som är godkänt. Ett kultryck på 100 kg motsvarar dock samma belastning på fyr-hjulingens chassie och hjulupphängning som om en kraftig person sitter som passagerare längst bak på pakethållaren, och det tvivlar väl ingen på att det går?

Stel eller delad bakaxel?
På en stel bakaxel sitter dragkroken monterad direkt på bakaxeln så att markfrigång och fjädring inte påverkas av högt kultryck. En ATV med delad bakaxel sjunker ihop när dragkroken belastas men har i regel mycket bättre markfrigång än en med stel. Fjädringen är oftast anpassad för att ge så bra komfort som möjligt för en person och måste i så fall modifieras. Det vanligaste är att montera hårdare fjädrar eller fjäderdistanser som spänner ihop originalfjädrarna. Snabbt på- och avmonterbara stag som helt låser bakfjädringen finns också till vissa modeller. Fråga din ÅF.

Vilket ATV-fabrikat rekommenderar ni?
Det är små skillnader mellan de etablerade fabrikaten. Alla har modeller som är mer eller mindre lämpade. Det finns massor med argument som kan lyftas fram till den ena eller andras fördel, men det lämnar vi till respektive återförsäljare. Viktigt är dock hög markfrigång och en ordentlig lågväxel samt att återförsäljaren kan leverera en styvare bakfjädring vid behov.

Kan man köra timmer?
Nja, det går bra att lasta riktigt stora timmerstockar och vagnarna lämpar sig bra till att hämta fröträd och vindfällen men det går inte att lägga upp en välta vinkelrätt mot vagnen med för stora stockar. Ett miniskotarekipage med ATV är främst tänkt till gallring och vedkörning där det fungerar mycket bra!

Hur synkroniseras hastigheten mellan ATV och vagnsdrift?
Det löser sig självt. Vagnen driver så mycket den orkar så fort farten understiger vagnens maxfart. Fyrhjulingen å andra sidan slirar om man försöker köra över vagnens maxfart. Det skapas en slags jämviktsläge där man med fyrhjulingen drar så mycket man kan utan att den slirar och vagnen bidrar med det som saknas.

Varför sitter hydraulaggregatet fram?
Belastningen bak på fyrhjulingen är redan tillräckligt stor. Genom att flytta en del av vikten till framaxeln bibehålls viktfördelning och styr-förmåga.

Varför används inte fyrhjulingens motor som kraftkälla?
Det finns många problem med det. 1) Med drift på vagnen går det inte så bra att syncronisera hastigheten på driften med en ATV som har variator eftersom motorvarv då inte är konstant relativt hastighet. 2) En motorcykelmotor saknar konstantvarvtalsreglering. När hydraulsystemet belastas hårt behöver motorn ge mer gas för att bibehålla varvtalet. 3) det skulle bli mycket dyrare att modellanpassa ett hydraulsystem för respektibve ATV.

 

Se våra miniskotare på video

Till videosidan